mikaliden

Adam och jag var i början av Augusti i år och fjällvandrade. I år skulle vi gå längre norr upp i landet så vi valde att vandra i Stora Sjöfallets och Sareks naturreservat i Jokkmokks komun. Efter en paus i Moskosel och Jokkmokk körde vi upp till Sorva där vi ställde bilen vid en damm. Färden gick först genom snårig skog innan vi lyckliga kom upp till kallfjällets vidder och kunde därifrån tidigt se det konformade fjället Slúgga. jag lyckades förstås falla ner i en fors, men blev bara blöt till knäna. Efter att ha gått i ca: 1 mil tältade vi och åt.
Andra dagen misslyckades vi med ett vad och beslutade oss för att gå över bron till Sareks nautreservat. Just på andra sidan bron träffade vi en Blekingebo, som hade varit ute ensam i 12 dagar och han rådde oss hur vi skulle gå vidare. Vi vet inte vad han heter, men vi kallar honom "Sarekmannen". Efter att vi hade snackat med Sarekmannen gick vi in i dalen Bierikvagge där vi tältade vid den vackra sjön där. Vid vår tältplats fick vi sedan sällskap av en flock med semitama renar.
Nästa dag träffade vi en Wimersdorfare, som nästan bor granne med mig här i Berlin. Världen är liten! Han jobbar som taxichaufför och hade inte tagit semester på tre år. Nu hade han sparat ihop till flera månader och skulle köra till Enaresjön i Finland efter sin avslutade fjällvandring i Sarek. Vi gick i alla fall vidare till Rapadalen där vi åt och vände om. På vägen tillbaka till tältplatsen gick vi förbi en gammal samisk offerplats och fick vördnad för svunna tider. Vi sneddade också över ett kärr och jag fick medge att, även fast jag inte trodde vi skulle ta oss över det, så gjorde vi det med bravur.
De två dagarna därefter gick vi tillbaka till bilen, där vi träffade Wilmersdorfaren igen och där vi tog oss ett dopp i det iskalla vattnet vid dammen. På vägen tillbaka till Vilhelmina åt vi på en nyöppnad vietnamesisk restaurang i Jokkmokk.
Det var året fjällvandring och man får se var vi går nästa år.