inlägget om "Lonely dear" och om en ovanligt trevlig domssöndag
Ikväll, kära läsare, gick jag säkert en mil. I alla fall en sju-åtta kilometer. Jag har nämligen varit och lyssnat på Emil Svanängen och hans band "Lonely dear" i Maschinenhaus i östra Berlin. Det var en otroligt bra konsert. Emil är ju en fantastisk låtskrivare, sångare och gitarrist. Humoristisk också. Det var trevligt att träffa honom igen. När vi stod och snackade före konserten insåg vi att vi nog inte hade träffats på fem-sex år.
Efter konserten åkte jag till Potsdamer Platz. Eller snarare åkte jag efter det att Lonely dear hade sjungit klart. Därifrån gick jag hem... Man måste röra på sig! Det var en klar och kall kväll/natt och jag mådde riktigt bra av att traska hem igenom västra Berlins gator.
För att sammanfatta dagen kan man säga att jag har haft en ovanligt trevlig... domssöndag.
Efter konserten åkte jag till Potsdamer Platz. Eller snarare åkte jag efter det att Lonely dear hade sjungit klart. Därifrån gick jag hem... Man måste röra på sig! Det var en klar och kall kväll/natt och jag mådde riktigt bra av att traska hem igenom västra Berlins gator.
För att sammanfatta dagen kan man säga att jag har haft en ovanligt trevlig... domssöndag.
Kommentarer
Trackback